﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3207
Titel Materialguiden: Definitioner
Titel.kortform Materialguiden: Definitioner
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2017
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund
SAB-kod 
Utgivare.1.urspr.organisation Statens geotekniska institut, SGI
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE alternativa anläggningsmaterial
svDF anläggningsmaterial som består av biprodukter eller avfallsbaserade produkter i stället för nyproducerade ballastmaterial

svTE avfall
svDF varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser, eller är skyldig, att göra sig av med
svAN Ett ämne eller föremål som har återvunnits och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39 eller 40 § upphör att vara avfall. (Miljöbalken)
   39 och 40 § säger att Regeringen eller den myndighet (eller kommun) som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som behövs
   ... med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. (39 §)
   ... till följd av Sveriges medlemskap i EU. (40 §)

svTE avfallshierarkin
svFK Visar prioritetsordningen för hantering av avfall grundad på miljöhänsyn:
   -- Förebygga uppkomsten 
   -- Återanvända i samma form 
   -- Återvinna 
   -- Nyttiggöra på annat sätt, t.ex. genom energiåtervinning 
   -- Deponera

svTE bakgrundshalt
svDF summan av naturlig halt och antropogent diffust tillskott
RF NV rapport 5978

svTE ballast
svDF kornformigt material som används till byggande. Kan vara naturlig, industriellt framställd eller återvunnen

svTE naturlig ballast
svDF ballast av bergmaterial, som inte utsatts för något mer än mekanisk bearbetning

svTE industriellt framställd ballast
svDF ballast av mineraliskt ursprung, som erhållits genom en industriell process, som inbegriper termisk eller annan modifiering

svTE återvunnen ballast
svDF ballast som erhållits genom bearbetning av oorganiskt material, som tidigare har använts till byggande
RF SIS

svTE bearbetning
svDF mekaniska, fysikaliska, biologiska, termiska eller kemiska processer eller kombinationer av processer, som tillämpas på mineraltillgångar, inbegripet från driften av stenbrott, i syfte att utvinna mineral, inklusive partikelstorleksändring, klassering, separering, lakning, och omanrikning av tidigare kasserat avfall, men med undantag för smältning, (andra uppvärmningsprocesser än kalkbränning) och metallurgisk verksamhet
RF EU:s direktiv om utvinningsavfall

svTE bearbetningsavfall
svDF fast avfall eller suspension som återstår efter bearbetning av mineral genom separeringsprocesser (t.ex. krossning, malning, storlekssortering, flotation och andra fysikalisk‐kemiska metoder) för att skilja värdefulla mineral från mindre värdefullt berg
RF EU:s direktiv om utvinningsavfall

svTE behandla avfall
svDF återvinna eller bortskaffa avfall
RF Miljöbalken
svRETE bortskaffa avfall
RIFR Extensionell definition!/HNI

svTE bergart
svDF sammanhållet, fast kornaggregat som utgör en del av jordskorpan och som består av ett eller flera slags mineral
RF Loberg 1980

svTE biprodukt
svDF ämne eller föremål som
   1.   har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet,
   2.   kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, och
   3.   kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning
RF Miljöbalken

svTE bortskaffa avfall
svDF göra sig av med något som är avfall utan att återvinna det eller utan att lämna det till någon som samlar in eller transporterar bort det
RF Miljöbalken
svAN Det sista steget i avfallshierarkins hanteringssätt.

svTE byggprodukt
svDF varje produkt eller byggsats som tillverkas och släpps ut på marknaden för att varaktigt ingå i byggnadsverk eller delar därav och vars prestanda påverkar byggnadsverkets prestanda i fråga om de grundläggande kraven på byggnadsverk
RF Byggproduktförordningen

svTE deponera
svDF bortskaffa avfall genom att lägga det på en deponi
RF Avfallsförordningen
svRETE deponi

svTE deponi
svDF upplagsplats för avfall som finns på eller i jorden
svAN Som deponi räknas inte en plats där avfall 
   1. lastas om för att förbereda det för vidare transport till en annan plats där det ska behandlas,
   2. lagras innan det återvinns, om lagringen sker för en kortare period än tre år, eller
   3. lagras innan det bortskaffas, om lagringen sker för en kortare period än ett år.
RF Avfallsförordningen

svTE detektionsgräns
svDF den minsta halt av ett ämne som en viss analysutrustning kan påvisa eller mäta

svTE EAD-dokument
svDF harmoniserade tekniska specifikationer för områden som inte täcks av harmoniserade standarder
svAN Tas fram av the European Organisation for Technical Assessment (EOTA).
   För en specifik produkt utfärdas en europeisk teknisk bedömning European Technical Assessment (ETA).
enTE European Assessment Document
enSYTE EAD

svTE EBH
svDF efterbehandling (av förorenat område)

svTE efterbehandlingsåtgärd
svDF åtgärd som syftar till att eliminera eller minska den nuvarande och framtida påverkan på människors hälsa, miljön eller naturresurser från föroreningar i mark, grundvatten, sediment, deponier, byggnader och anläggningar
RF NV rapport 5978

svTE ekologi
svDF vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i

svTE end of waste
svFK När avfall upphör att vara avfall:
   Enligt Avfallsdirektivet ska visst specifikt avfall upphöra att vara avfall i den mening som avses i avfallsdirektivets artikel 3.1 när det har genomgått ett återvinningsförfarande, inbegripet materialåtervinning, och uppfyller specifika kriterier som utarbetats på följande villkor:
   a) Ämnet eller föremålet ska användas allmänt för specifika ändamål.
   b) Det ska finnas en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål.
   c) Ämnet eller föremålet ska uppfylla de tekniska kraven för de specifika ändamålen och befintlig lagstiftning och normer för produkter.
   d) Användning av ämnet eller föremålet kommer inte att leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa.
   Kriterierna ska vid behov inbegripa gränsvärden för förorenande ämnen och ta hänsyn till ämnets eller föremålets eventuella negativa miljöeffekter. 
   Specifika kriterier för när avfall upphör att vara avfall bör övervägas åtminstone för t.ex. ballastmaterial, papper, glas, metall, däck och textilier. 
   Denna definition får kompletteras i "icke väsentliga delar" av medlemsstaterna, men Sverige har ännu inte gjort det.
   Enligt Miljöbalken ska ett ämne eller föremål som blivit avfall upphöra att vara avfall, om det har återvunnits och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39 eller 40 § i Miljöbalken. Inga sådana har meddelats ännu. 

svTE energiaska
svDF restprodukt som genereras vid förbränning av biobränslen och avfall

svTE energiåtervinning
svDF tillgodogörande av ett energiflöde som annars skulle gå till spillo
svAN Till exempel utvinning av energi, som är kemiskt bunden i ett plast- eller pappersmaterial, genom förbränning. 
RF Nationalencyklopedin

svTE entreprenadberg
svDF bergmaterial som uppkommer vid exempelvis väg- eller tunnelbyggen och/eller har producerats i mobila krossar i icke-tillståndsgivna täkter
RF SGU

svTE ex situ-behandling
svDF behandling av massor eller vatten från ett objekt efter att dessa har förflyttats från sitt ursprungliga läge genom schaktning, muddring, pumpning eller motsvarande
svAN Ex situ-behandling kan utföras inom eller utanför objektet.

svTE falsk kohesion
svDF sammandragande kraft som bidrar positivt till jordens hållfasthet
svAN Uppträder mellan jordpartiklar i jordlager som inte är vattenmättade. Beror på att jordens porer innehåller luftbubblor förutom vatten, och ytspänningen runt dessa luftbubblor ger upphov till kraften. Är mest märkbar i silt- och sandjordar.

svTE farligt avfall
svDF avfall som i bilaga 4 till avfallsförordningen beskrivs med en avfallskod markerad med en asterisk (*) eller som enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 § avfallsförordningen ska anses vara farligt avfall
RF Avfallsförordningen

svTE finjord
svFK Sammanfattande namn för fraktionerna ler och silt. Har korn med kornstorlek mindre än 0,06 m.m.

svTE finmaterial
svDF material med kornstorlek mindre än 0,063 mm

svTE flytbenägen jord
svDF jord som blir flytande om den utsätts för rörelser och vibrationer

svTE friktionsjord
svDF jord vars skjuvhållfasthet till övervägande del beror på friktion mellan kornen
svEX Grus och sand är exempel på friktionsjord.

svTE förbereda avfall för återanvändning 
svDF kontrollera, rengöra eller reparera något som är avfall så att det kan återanvändas utan ytterligare behandling
RF Miljöbalken

svTE förebygga avfallsuppkomst
svDF vidta åtgärder innan ett ämne eller föremål har blivit avfall och som syftar till en minskning av mängden avfall, en minskning av mängden skadliga ämnen i material och produkter eller en minskning av de negativa effekter på människors hälsa och miljön som avfall ger upphov till
RF Miljöbalken
svAN Första steget i avfallshierarkins hanteringssätt.

svTE förorenat område
svDF deponi, mark, grundvatten eller sediment som är så förorenat av en punktkälla att halterna påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt.
RF NV rapport 4918
svAN Ett område är förorenat om den representativa halten överskrider ett riktvärde. Riktvärdet kan vara ett generellt riktvärde, ett platsspecifikt riktvärde eller ett annat uppställt åtgärdsmål.
RF NV rapport 5888

svTE förorening
svDF ämne som härrör från mänsklig aktivitet och som förekommer i jord, berg, sediment, vatten eller byggnadsmaterial i en halt som överskrider bakgrundshalten.
RF NV rapport 5978

svTE förädling
svDF bearbetning för att få värdefullare egenskaper

svTE geologi
ETYM av grekiskans ge, jord, och logos, lära
svDF läran om Jorden
svAN Det är den vetenskap inom vilken man utforskar, undersöker och beskriver hur Jorden är uppbyggd och hur den har bildats. 
RF SGU

svTE geoteknik
svDF läran om jords och bergs tekniska egenskaper samt dess tillämpning vid planering och byggande, inklusive tekniska lösningar och byggmetoder

svTE graderingstal
svFK Ett mått på kornstorleksfördelningen. Betecknas med C{sub}u{/sub} och beräknas som förhållandet d&#x2086;&#x2080;/d&#x2081;&#x2080;, där d&#x2093; innebär den sikt genom vilken {i}x{/i} viktprocent av det siktade materialet passerar.

svTE grundvatten
svDF den underjordiska delen av vattnets kretslopp i naturen
svAN Det vatten som finns där jordens porer och bergets sprickor är helt vattenfyllda. Bildas genom infiltration av ytvatten från nederbörd eller från ytvattendrag. Grundvattenförhållandena beror därför av geologiska, topografiska, hydrologiska och klimatologiska faktorer. 

svTE gränsvärde
svDF haltgräns (t.ex. en miljökvalitetsnorm eller dricksvattennorm) som om den överskrids kan innebära juridiska, ekonomiska eller andra påtagliga konsekvenser
RF NV 5978
svRETE riktvärde

svTE gyttja
svDF organisk jord som består av mer eller mindre omvandlade växtdelar och djurrester
svAN Jordarten har bildats genom att sönderdelade växt- eller djurrester har sedimenterat i näringsrikt vatten, vanligen i insjöar och skyddade havsvikar.

svTE hantera avfall
svDF 1. samla in, transportera, återvinna, bortskaffa eller ta annan fysisk befattning med avfall, eller
   2. vidta åtgärder som inte innebär fysisk befattning med avfall men som syftar till att avfall samlas in, transporteras, återvinns, bortskaffas eller byter ägare eller innehavare.
RF Miljöbalken

svTE humus
svDF organiskt material, gult eller mörkbrunt till svart till färgen
svAN Består av kol, syre, väte och kväve och bildas ur naturliga organiska material genom t.ex. nedbrytning eller omlagring.
RF Efter TNC 59

svTE hydraulisk konduktivitet
svDF mått på hur lätt vatten kan röra sig genom ett materials porer och sprickor

svTE hydrologi
svDF läran om vattnet på jordens landområden -- dess förekomst, fördelning, egenskaper och inte minst kretslopp
RF SMHI
svAN Den hydrologiska läran omfattar vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden. 
RF SMHI

svTE hyttsten
svSYTE masugnsslagg
svFK En restprodukt vid järnframställning i en masugn.

svTE hållbarhet
svDF En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
RF Brundtlandkommissionen
svAN En hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och stödjer varandra:
   -- ekologisk hållbarhet,
   -- social hållbarhet och
   -- ekonomisk hållbarhet.

svTE icke-farligt avfall
svDF avfall som inte är farligt avfall
svRETE farligt avfall
RIFR Negativ definition!/HNI

svTE icke-förorenad jord
svDF jord som avlägsnas från markens översta skikt under utvinningsverksamheten och som inte klassificeras som förorenad enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där platsen för verksamheten är belägen eller enligt gemenskapslagstiftningen
RF EU:s direktiv om utvinningsavfall
svAN Enligt Naturvårdsverket bedöms massor som förorenade om föroreningshalterna är högre än de normala bakgrundshalterna.
   Klart högre halter kan accepteras om man efter en miljö- och hälsoriskbedömning (naturvetenskaplig grund) samt efterföljande riskvärdering (framförallt tekniska, ekonomiska och sociala faktorer) kommer fram till att riskerna är acceptabla.  

svTE ICP
svFK En laboratoriemetod för analys av grundämnen (främst metaller) i jord och andra fasta material.
enTE inductively coupled plasma
enSYTE ICP

svTE inert avfall
svDF avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska, kemiska eller biologiska förändringar
RF Deponeringsdirektivet (1999/31/EG)
svAN Inert avfall löses inte upp, brinner inte och reagerar inte fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, inte heller bryts det ned biologiskt eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med på ett sätt som kan orsaka skador på miljön eller människors hälsa.
   Den totala lakbarheten och det totala föroreningsinnehållet i avfallet samt ekotoxiciteten hos lakvattnet skall vara obetydliga och får framför allt inte äventyra kvaliteten på yt- och/eller grundvatten.
RF Deponeringsdirektivet (1999/31/EG)

svTE jordtryck
svDF tryck från jord mot en konstruktion eller en tänkt yta
RF Efter TNC 59
svAN För en begränsad yta, t.ex. hos en ankarplatta, räknas jordtrycket som total tryckkraft. För en vägg eller liknande räknas jordtrycket som kvoten mellan kraft och längd eller kraft och area.
RF Efter TNC 59

svTE kapillärbrytande skikt 
svDF materialskikt som under antagna temperatur- och fuktförhållanden hindrar vätskegenomgång genom kapillär transport
svAN Inom geotekniken används begreppet speciellt för skikt (i jord) med liten förmåga att kapillärt kvarhålla vatten i hålrummen.
RF Efter TNC 59.

svTE kornfraktion
svFK Kornstorleksintervall.
svEX Exempel på kornfraktioner är blockfraktion, grusfraktion, sandfraktion, siltfraktion och lerfraktion.

svTE kornstorleksfördelning
svDF fördelning av partiklar i ett material med avseende på kornstorlek
svAN Illustreras ofta grafiskt i ett diagram där{i}x{/i}-axeln anger korndiametern i mm och {i}y{/i}-axeln anger andel (i viktprocent) av partiklarna som är mindre än den angivna diametern. 
 Bestäms oftast med hjälp av siktning.

svTE korskontaminering
svFK När föroreningar smittar mellan olika prover som hanteras med samma provtagningsutrustning.
RF SGF Rapport 2:2013

svTE kvicklera
svDF lera med stor sensitivitet, dvs. där skjuvhållfastheten är markant lägre i omrört tillstånd
svAN Leror vilkas lerskelett vid omrörning faller samman och vars skjuvhållfasthet därmed sjunker till värden nära noll.
   Lera med sensitiviteten större än eller lika med 50 och med en omrörd odränerad skjuvhållfasthet mindre än 0,4 kPa. Sensitiviteten anger förhållandet mellan den odränerade skjuvhållfastheten i ostört respektive omrört tillstånd. De flesta kvickleror har bildats i avlagringar som avsattes i saltvatten vid den senaste istidens avsmältning.
RF SGI Varia 526

svTE känslig markanvändning
svSYTE KM
svDF markanvändning där föroreningsnivåer normalt inte begränsar markanvändningen och där grundvatten och ytvatten intill området skyddas
RF NV rapport 5978
svAN Marken kan användas för bostäder, jordbruk, skolor och liknande. Finns fördefinierad som ett givet scenario i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark.
RF NV rapport 5978

svTE lakvatten
svDF all vätska som rinner igenom det deponerade avfallet och som tränger ut ur eller innehålls i en deponi
RF Deponeringsdirektivet
svAN Vätska som perkolerar genom det deponerade avfallet och släpps ut från eller samlas upp i en avfallsanläggning, inbegripet förorenat lakvatten, som kan ha skadliga effekter på miljön om det inte behandlas på lämpligt sätt.
RF EU:s direktiv om utvinningsavfall

svTE deponiåtervinning
svDF utvinning av värdefulla råvaror, t.ex. metaller, från en nedlagd deponi
enTE landfill mining

svTE lera
svDF naturligt avsatt mineralisk kohesionsjord med kornstorlek mindre än 0,002 mm

svTE lerhalt
svDF andelen ler av finjorden, angiven som halt 0,002/0,063 mm i viktprocent

svTE lerfraktion
svSYTE ler
svDF kornfraktion med kornstorlek mindre än 0,002 mm
svAN Benämns även ler.

svTE markbyggande
svDF alla typer av markarbeten och geokonstruktioner, t.ex. bankar, skärningar, schakter, grundförstärkningar, grundläggning och stödkonstruktioner

svTE markradon
svFK Radongas i marken. Härstammar från grundämnena uran och radium som förekommer i varierande omfattning i alla jord- och bergarter.

svTE materialåtervinna avfall
svDF upparbeta avfall till nya ämnen eller föremål som inte ska användas som bränsle eller fyllnadsmaterial
RF Miljöbalken

svTE miljökvalitetsnorm
svSYTE MKN
svFK Anger förorenings- eller störningsnivå som efter en viss tidpunkt inte får eller bör över- eller underskridas eller som ska eftersträvas.
   En miljökvalitetsnorm kan omfatta ett visst geografiskt område eller hela landet. Regeringen föreskriver vilka normer som ska gälla i landet. Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande.
RF NV rapport 5978

svTE mindre känslig markanvändning
svSYTE MKM
svDF markanvändning där föroreningsnivåer begränsar markanvändningen och där skyddet av hälsa och markmiljö på området är mindre omfattande än för känslig markanvändning (KM)
svAN Grundvattnet är skyddat på ett visst avstånd från området. Marken kan användas för kontor, handel, industri, trafikanläggning och dylikt.
   Finns fördefinierad som ett givet scenario i Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark.

svTE mineral
svDF naturligt förekommande fyndigheter i jordskorpan av ett organiskt eller oorganiskt ämne som energibränsle, malm, industrimineral och konstruktionsmineral, men med undantag för vatten
RF EU:s direktiv om utvinningsavfall

svTE mineraljord
svDF jord som innehåller mindre än 20 viktprocent organiskt material

svTE modifiering
SA av material
svDF förändring av materialegenskaper

svTE morän
svDF av inlandsis lösryckt, transporterat och avlagrat material från äldre jordar och berg.
RF TNC 59
svAN Består oftast av kantigt material som innehåller en blandning av alla kornstorlekar, från lerpartiklar upp till jättelika block. (SGU)
   Indelas beroende på sammansättning i lermoräner, siltmoräner, sandmoräner, grusmoräner, sten- och blockmoräner och blandkorniga moräner.

svTE månggraderad jord
svDF jord som innehåller flera olika kornfraktioner
svAN Definieras av att graderingstalet är större än 15.

svTE naturlig halt
svDF den halt av ett ämne som skulle föreligga utan antropogen påverkan, ofta uttryckt som förindustriell halt
RF NV rapport 5978

svTE organiskt material
svDF material som innehåller kol
svAN Markens organiska material består främst av nedbrutna rester från döda växter och djur.

svTE organisk jord
svDF jord som består till mer än 20 viktprocent av organiskt material

svTE osorterad jord
svDF jord som inte har sorterats av vind eller vatten och som därför innehåller en blandning av alla kornstorlekar
svEX Morän är ett exempel.

svTE permeabilitet
svFK Vattengenomsläpplighet. Beror främst på porstorlek och total porvolym. Definieras som kvoten mellan transporthastigheten och den hydrauliska gradienten (k). Anges i m/s. 

svTE plasticitet
SA hos jord
svDF egenskapen att uppvisa kvarstående deformation vid belastning (till skillnad från elastisk/återgående deformation)
svAN En jords plasticitet beror av jordtypen och vattenkvoten.

svTE plasticitetstal
svSYTE plasticitetsindex
svDF det vattenkvotsintervall inom vilket en omrörd finkornig jord är plastisk
svAN Definieras av Atterbergs gränser: flytgränsen (w{sub}L{/sub}) minus plasticitetsgränsen (w{sub}P{/sub}). Betecknas med I{sub}P{/sub} och anges i %.

svTE platsspecifikt riktvärde
svDF riktvärde som är framtaget för ett specifikt objekt och dess speciella förutsättningar

svTE porvattentryck
svDF trycket hos vatten i jords porer
svRETE hydrostatiskt porvattentryck, negativt porvattentryck, porvattenövertryck
svAN Portrycket påverkar jordens stabilitet och bärighet, t.ex. deformationen vid olika belastningar. Det beror på att spänningar från olika belastningar på en jord bärs både av de enskilda kornen och av det fria porvattnet.
   Ibland kan jordlagerföljden leda till flera grundvattenmagasin med olika trycknivåer.

svTE hydrostatiskt porvattentryck
svDF porvattentryck som på alla nivåer under markytan är lika med trycket som enbart orsakas av vattnets egen tyngd
svAN Detta inträffar när grundvattenströmning inte förekommer eller när grundvattenströmningen är enbart horisontell.

svTE negativt porvattentryck
svDF porvattentryck som är lägre än det hydrostatiska
svRETE hydrostatiskt porvattentryck
svAN Inträffar i ett vattenförande lager som fungerar som dränerande lager för närliggande jord.

svTE porvattenövertryck
svDF porvattentryck som är högre än det hydrostatiska
svRETE hydrostatiskt porvattentryck
svAN Inträffar i ett vattenförande lager som fungerar som kanal för inströmmande vatten från t.ex. en närbelägen bergformation. Kan leda till stora deformationer och brott vid en lägre belastning (än om trycket hade varit hydrostatiskt).

svTE porvolym
svDF sammanlagd volym av porer i en jord. Har tillsammans med porstorleken stor betydelse för kapillariteten och permeabiliteten

svTE prestandadeklaration
svDF dokument som bland annat beskriver en CE-märkt bygg- eller anläggningsprodukts egenskaper
svAN Innehållet är bestämt av byggproduktförordningen och den specifika harmoniserade standarden. Dokumentet upprättas av tillverkaren.

svTE projektering
svDF planering och specifikation i detalj för hur ett arbete(byggnads-, anläggnings- eller EBH-arbete) ska genomföras samt vilka krav som ska ställas på den entreprenör som genomför arbetet

svTE ras
BNGR -et
svDF snabb massrörelse i jord eller berg, där de enskilda delarna (jordkorn, stenar etc.) rör sig fritt i förhållande till varandra

svTE recipient
svDF ytvattenområde eller grundvattenmagasin som tar emot föroreningar från ett förorenat område

svTE rehabilitering
SA av område som påverkats av avfallsanläggning
svDF behandling av område som påverkats av en avfallsanläggning, så att området återställs i tillfredsställande skick, särskilt med avseende på markkvalitet, djur‐ och växtliv, naturliga livsmiljöer, sötvattensystem, landskap och eventuella nyttoanvändningar
RF EU:s direktiv om utvinningsavfall

svTE representativ halt
svDF halt som ska representera ett mått på föroreningsgraden i ett område
svAN En sådan halt kan t.ex. vara medelhalten, den 95%-iga övre konfidensgränsen för medelhalten eller en percentil i den statistiska fördelningen av föroreningshalter i området. 
RF NV 5888

svTE restberg
svDF överblivet bergmaterial från naturstens- eller industrimineralbrytning

svTE restprodukt
svDF material som inte avsiktligt framställs i en produktionsprocess och som kan vara ett avfall eller en biprodukt
RF EU-kommissionen

svTE riktvärde
svSA i efterbehandlingssammanhang
svDF den föroreningshalt i ett medium under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel
RF NV 5978
svRETE gränsvärde
svAN Är inte juridiskt bindande.
RF NV 5978

svTE riskhantering
svDF hantering av osäkerheter genom att systematiskt värdera och behandla de risker som påverkar en verksamhets förutsättningar att nå sina mål

svTE sanering
SA av förorenade områden
svDF åtgärder för att minska risken för skador, på människor och miljön, på grund av föroreningarna i området

svTE schaktmassor
svDF massor som består av jord eller annat material som lossgjorts genom schaktning

svTE sediment
svUPTE sedimentation
svUPTE fiberbank
svDF avlagring/avsättning av jord i vatten eller luft
svAN Har bildats genom inverkan av gravitation, vind eller vattenströmmar. 
   Förorenade sediment förekommer på havs- eller sjöbottnar och innehåller metaller och organiska föroreningar som härrör från utsläpp från t.ex. industrier och samhällen.
   En specifik sorts bottensedimentlager som bara innehåller massafibrer från trä- och pappersindustrier kallas fiberbankar.

svTE siktning
svDF bestämning av kornstorleksfördelning med hjälp av siktar, dvs. inramade tråddukar av metall där hålen är lika stora
svAN Hålen är vanligtvis kvadratiska.

svTE siltfraktion
svDF kornfraktion där kornen har kornstorlek mellan 0,002 och 0,06 mm

svTE självdränerande
svSA om material
svDF vars permeabilitet är större än 0,1 mm per sekund

svTE skred
svDF snabb massrörelse i jord eller berg, där en sammanhängande massa av jord eller en del av en bergslänt kommer i rörelse
svRETE ras

svTE slaggrus
svSA avfallsbranschens benämning
svDF förädlad bottenaska från förbränning av hushålls-, industri- och verksamhetsavfall i en rosterpanna
svAN Förädlingen innebär bland annat att magnetiska metallpartiklar i askan har sorterats bort och att den har lagrats en viss tid utomhus.

svTE stabiliserad jord
svDF jord som omformats från ett löst material till ett fast material genom inblandning av bindemedel

svTE stickprov
svDF Med statistisk terminologi: den mängd prover som tas för att karaktärisera en jordvolym, inte varje enskilt prov.

svTE sättning
svDF vertikal deformation (hos jord, markyta, byggnad eller väg)

svTE tillsyn
svFK Tillsyn över miljöfarlig verksamhet ska säkerställa syftet med miljöbalken och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Tillsynen regleras av miljötillsynsförordningen som är indelad i allmänt om miljötillsyn, operativ tillsyn och tillsynsvägledning. Operativ tillsyn är inspektioner och besiktningar som utövas direkt mot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd.

svTE tillsynsmyndighet
svFK Länsstyrelsen är som regel tillsynsmyndighet över tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter (A- och B-verksamheter) men tillsynsansvaret kan överlåtas till kommunens miljönämnd, om kommunen begär detta.

svTE tillsynsvägledning
svFK Länsstyrelsen är tillsynsvägledande myndighet på regional nivå. Länsstyrelsen ger råd och stöd till den operativa tillsynsmyndigheten i länets kommuner, samordnar den operativa tillsynen i länet samt följer upp och utvärderar den operativa tillsynen i länets kommuner.

svTE tjälfarlig
svDF som kan ge tjällyftning och som vid tjällossning kan bli uppmjukad av frigjort överskottsvatten
svAN Jordmaterial indelas i fyra klasser med avseende på tjälfarlighet:
   1) Icke tjällyftande
   2) Något tjällyftande
   3) Måttligt tjällyftande
   4) Mycket tjällyftande jordarter.
   Tjälfarligheten beror bl.a. på finjordshalt och lerhalt. Kriterier för indelningen finns i AMA.

svTE tjälskador
svDF skador som uppstår som följd av tjällyftning eller tjällossning
svEX Exempel är sprickor och sättningar eller dålig bärighet på grund av vattenöverskott.

svTE torv
svUPTE filttorv
svUPTE mellantorv
svUPTE dytorv
svDF organisk jordart som bildas av växtrester på sådana ställen där fuktigheten är så stor att växterna genom vattnet skyddas från förmultning
svAN Torv klassificeras av förmultningsgraden, oftast efter von Posts 10-gradiga skala. Bedömningen görs genom att man kramar ett torvprov i handen.
   Torv indelas grovt i filttorv (låg förmultningsgrad där växtstrukturen är lätt urskiljbar), mellantorv (måttlig förmultningsgrad där växtstrukturen är urskiljbar) och dytorv (hög förmultningsgrad där växtstrukturen inte är urskiljbar för blotta ögat).

svTE toxikologi
svDF läran om hur giftiga ämnen påverkar människor, djur och miljön

svTE upplag
svDF konstruerad anläggning för deponering av fast avfall på markytan
RF EU:s direktiv om utvinningsavfall

svTE urberg
svFK Den äldsta delen av Sveriges berggrund. Bildades för ca 2 800--545 miljoner år sedan och utgörs bl.a. av graniter och gnejser

svTE vattenmättad
svUPTE vattenmättnadsgrad
svDF Vattenmättnadsgraden anger hur stor del av porvolymen som är fylld av vatten. Den betecknas med Sr och mäts i procent. För helt torrt material är Sr = 0 % och för vattenmättad jord är Sr = 100 %.

svTE viskositet
svDF mått på en vätskas inre friktion
svAN Ju högre viskositet, desto mer trögflytande. Anges i Pascalsekund (Pa s). Några exempel: Vatten har viskositeten 0,001 Pa s och sirap har viskositeten 10 Pa s.

svTE återanvändning
svDF varje förfarande som innebär att produkter eller komponenter som inte är avfall återanvänds i samma syfte för vilket de ursprungligen var avsedda
RF Avfallsdirektivet
svAN Steg två i avfallshierarkins hanteringssätt.

svTE återvinna avfall
svDF vidta en åtgärd som innebär att avfall kommer till nytta som ersättning för något annat material eller förbereder det för en sådan nytta eller en åtgärd som innebär att avfall förbereds för återanvändning
RF Miljöbalken
svRETE återanvändning
svAN Steg tre i avfallshierarkins hanteringssätt.

svTE återvinning av avfall för anläggningsändamål
svDF åtgärd där avfall ersätter traditionella anläggningsmaterial och i en sådan mängd som behövs för konstruktionens funktion
svAN Konstruktionen ska även fylla en funktion.
RF Naturvårdsverket

svTE överskottsmassor
svDF schaktningsrester som inte återanvänds
